Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Tryck- och yttrandefrihet’ Category

Yttrandefrihetskommittén är en parlamentariskt sammansatt utredning (där jag ingår) som har regeringens uppdrag att utreda om Sverige i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Utgångspunkten för arbetet ska vara att yttrandefrihetens så kallade grundbultar som till exemp…el ensamansvaret och meddelarskyddet ska ligga fast. I uppdraget ingår att analysera de för- och nackdelar som en teknikoberoende reglering kan medföra. I slutet av oktober överlämnade kommittén ett debattbetänkande till justitieminister Beatrice Ask med tre modeller för hur yttrandefriheten skulle kunna regleras i ett ständigt föränderligt medielandskap.

Kommittén har kommit till slutsatsen att en grundlagsreglering som behandlar alla yttranden lika är omöjlig utan en försvagning av yttrandefriheten. Det särskilt starka grundlagsskyddet behöver därför, som i dag, avgränsas.

Kommittén presenterar i betänkandet tre modeller för en framtida reglering som innebär en teknikneutral lösning: Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen. Kommittén tar i betänkandet inte ställning för någon av modellerna.

Gemensamt för alla tre modellerna är att det endast är yttranden som framförs i ett massmedium som omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet, alltså ungefär det skydd som ges i TF och YGL i dag. Massmediekravet är nödvändigt för att tryck- och yttrandefrihetens grundbultar, till exempel meddelarskyddet och ensamansvaret, ska säkerställas.

I begreppet massmedier inkluderas givetvis de traditionella medierna som dagstidningar, böcker och sändningar i radio och tv. Men begreppet fångar också in modernare former för spridande av information och åsikter, som till exempel webbtidningar och bloggar. Det kan även omfatta andra former för masskommunikation som ännu inte sett dagens ljus.

Ansvarsmodellen innebär att en gräns dras mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttranden där ansvarstagandet är otydligt eller obefintligt. Ansvarstagandet kan ske antingen genom att det finns ett utgivningsbevis, vilket förutsätter att en behörig utgivare har anmälts och godkänts av en myndighet, eller genom att det finns ansvarsuppgifter utsatta i eller på mediet. Med ansvarsuppgifter avses den ansvariges namn och hemvist i Sverige.

Verksamhetsmodellen betonar betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier. Den tar i första hand sikte på att ge skydd åt den egentliga ”mediebranschen”. Det motiveras av att den mer professionellt bedrivna medieverksamheten kan sägas ha särskild betydelse för den fria informationsspridningen och åsiktsbildningen. De aktörer som har bedömts särskilt skyddsvärda benämns massmedieföretag. De som inte är massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att i eller på massmediet ange ansvarsuppgifter.

Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandena och ger ett särskilt starkt grundlagsskydd åt yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Denna formulering är i sina huvuddrag hämtad från EU:s dataskyddsdirektiv. Tanken är att modellen ska vara lätt att förena med EU-rättens krav. Meddelarskyddet gäller inte inom modellens hela tillämpningsområde utan för massmedier för vilka det finns en registrerad ansvarig. Censurförbudet å sin sida omfattar alla yttranden i massmedier, alltså inte bara de som har något av de särskilt angivna ändamålen.

Länt till debattbetänkandet: http://www.regeringen.se/sb/d/12634/a/154177

Yttrandefrihetskommitténs hemsida: http://www.sou.gov.se/yttrandefrihet/

Read Full Post »