Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Mina motioner’ Category

Igår tillkännagav regeringen ett välkommet steg i kampen för en mer humanare flyktingpolitik.
De personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) ska få laglig rätt till vård.

För snart 8 år sedan motionerade jag i Sveriges Riksdag om vikten av en human flyktingpolitik. Jag motionerade om att ”gömda” och ”papperslösa” ska ha rätt till såväl skolgång som sjukvård. I motionen anförde jag att det är oacceptabelt att gömda barn av rädsla inte törs gå till skolan och inte törs uppsöka sjukvården på grund av risken för att polisen ska göra ett ingripande. Fantastiskt nog bifölls min motion, vilket ledde till att frågan utreddes.

I mars 2011 ingick regeringen en ramöverenskommelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Det var ett viktigt steg och gårdagens tillkännagivande är ännu ett viktigt steg för en mer human flyktingpolitik. Efter ramöverkommelsen kan fler familjer återförenas, papperslösa barn ges rätt till skolgång och en fjärde Migrationsdomstol har lett till kortare handläggningstider. Efter gårdagens presskonferens har vi kommit ännu en bit på vägen mot en flyktingpolitik som är än mer human, solidarisk och generös.

Det återstår mycket att göra och jag skulle gärna se att nästa punkt på dagordningen blir att ta bort förbudet för asylsökande att arbeta under asylprocessen. Att söka undantag från förbudet att arbeta leder fel och sänder fel signaler. Bättre vore att alla gavs rätt att arbeta under asylprocessen. Det skulle vara såväl humant som stärka arbetslinjen. Möjligheten att arbeta skulle bryta den maktlöshet och apati som präglar många asylsökandes liv under asylprocessen.

Jag gläds åt gårdagens besked och välkomnar fler migrationsreformer inom en nära framtid.

Regeringens presskonferens

Min motion från riksdagsåret 2004/2005

Annonser

Read Full Post »

Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes år 1974 för att trygga anställda under rådande förhållanden på arbetsmarknaden. Då lagen tillkom fanns andra förutsättningar och behov på den svenska arbetsmarknaden jämfört med idag. I kombination med nya faktorer som globaliseringen, tjänstesamhällets utveckling och en mer rörlig arbetsmarknad finns idag behov som var omöjliga att förutse 1974. Dessutom har finanskrisen skapat en ny situation som kräver ett nytt grepp i politiken, bland annat för att mota den höga ungdomsarbetslösheten då 28 procent av Sveriges unga står utan ett arbete.

Jag tycker att det finns ett stort värde i att kontinuerligt ompröva och utvärdera befintliga lagar och dess effekter, så även LAS. En frågeställning som kräver ett svar är om lagen, utifrån dagens förutsättningar, är rättvis och bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad.

Är det rättvist att lagen skyddar den som har lång anställningstid från uppsägning vid arbetsbrist på bekostnad av den som har kortare anställningstid? En intressant frågeställning inför en utvärdering kan därför vara varför anställningstiden är den mest rättvisa grunden vid uppsägning. Eller kan skicklighet, trivsel eller produktivitet också vara rättvisa utgångspunkter?

Läs min motion om en översyn av arbetsmarknadslagstiftningen här

Read Full Post »

Den 1 januari 2009 infördes en ny lag om valfrihetssystem (LOV). Den är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren eller invånaren. Den nya lagen är ett alternativ till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster.

LOV innehåller regler om löpande annonsering i en ny nationell databas för valfrihetssystem, krav på utförare, förfrågningsunderlagets innehåll, ansökan och tilldelning av kontrakt, information till brukarna/invånarna, brukarens/invånarens val av utförare och överprövning. Kommuner och landsting kan dock välja att inte implementera LOV, och då löser inte den nya lagen problematiken med LOU. Därför har jag skrivit en motion om mångfald och valfrihet inom sjukvårdens område.
Motionen finner du här.

Read Full Post »

Enhetliga momssatser

Att ha olika momssatser inom en och samma bransch är i dag inte ovanligt, det finns många exempel att tillgå. Momssatsen på entréavgifter till nöjesparker är 25 procent medan momssatsen på entréavgifter till djurparker är 6 procent. Detta trots att de är inom samma bransch.
Inom turistnäringen är det också vanligt med differentierade momssatser när man exempelvis vill hyra ut bastu och dusch till sina gäster. De som då lägger till vid en gästhamn får en avgift med 25 procents moms medan de som håller till vid camping endast betalar 12 procent.
Därför har jag skrivit en motion som syftar till att få enhetliga momssatser inom samma bransch. Det skulle vara i linje med vårt arbete att förenkla för såväl företag som individ.

Motionen hittar du här: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2010/11&bet=Sk369

Read Full Post »

För att stärka och uppmuntra tillväxten av organisationer som drivs på ideell basis måste vi ge dem bättre förutsättningar. Sverige är idag ett av få länder som fortfarande inte tillåter avdrag för gåvor till ideella organisationer, vilket är en hämmande faktor för deras utveckling och även inverkar negativt på omvärlden. Liksom engagemanget hos personer som arbetar ideellt är viljan och stödet från privatpersoner en viktig källa för att stärka arbetet och underlätta för dessa organisationer. Inslaget av gåvor kan göra stor skillnad för en verksamhet som bygger på ideella krafter, men förutsättningarna är inte optimala i Sverige. Därför har jag väckt en motion om detta.
Bris, Rädda Barnen, Scouterna m.fl. är några exempel på ideella krafter som bidrar med stor nytta till Sverige. En rimlig inställning vore att se över reglerna för avdragsrätt och i möjligaste mån införa det för gåvor riktade till ideella organisationer som inte har som syfte att gå med ekonomisk vinst.
Motionen kan du läsa här

Read Full Post »

Behovet av en barnbalk

Det bör införas en särskild barnbalk som ersätter nuvarande föräldrabalk. Lagen bör utgå från barnets behov, möjligheter och förutsättningar. Med utgångspunkt i barnet bör lagen fokusera på att barnets bästa, barnets rättigheter och barnets rätt till föräldrar sätts i främsta rummet. I den nya barnbalken bör det fastslås att det alltid bör göras en riskbedömning vid vårdnadstvister med en våldsbenägen förälder. Barn bör också kunna få föra talan om umgänge, samt icke-umgänge, med en förälder.

En av den nuvarande lagstiftningens svagheter är att den tar mer hänsyn till föräldrarnas intressen än till barnens. Detta kan till delar stå emot grundtanken i FN:s konvention om barns rättigheter. För att domstolar och socialnämnder ska kunna avgöra vad som är bäst för barnet vid en vårdnadstvist måste alltid barnet få rimliga möjligheter att komma till tals. Det har jag och min riksdagskollega Hans Rothenberg skrivit en motion om.
Läs motionen här

Tidningen Skånskan skriver en artikel med rubriken ”Särskild barnbalk behövs”. Den läser du här. 

Read Full Post »

Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid. Dessa rättigheter är universella.

För kurderna i Syrien är inte de mänskliga fri- och rättigheterna en verklighet vilket är oacceptabelt. Idag finns flera hundra tusen kurder som berövats sitt medborgarskap i Syrien. De saknar rätten att arbeta, att äga, att ärva, att studera och får inte tillgång till hälso- och sjukvård. Antalet papperslösa kurder i Syrien är många vilket är en social, politisk och ekonomisk katastrof. Sverige måste tydligt markera att Syriens behandling av den kurdiska befolkningen inte är förenlig med de mänskliga fri- och rättigheterna.

Därför har jag väckt en motion om situationen för den kurdiska befolkningen i Syrien.
Läs motionen här

Read Full Post »

Older Posts »