Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2012

I dagens UNT skriver biståndsminister Gunilla Carlsson och jag debattartikel om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en förutsättning för en hållbar utveckling. Rätten att bestämma över sitt eget liv, sin kropp och sin sexualitet är en grundläggande rättighet som borde vara en självklarhet för alla och envar.  

Läs artikeln från UNT här:

Rio +20 blev en besvikelse

Riokonferensens resultat blev en besvikelse. Men vi ger inte upp arbetet för allas rätt att själva få bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Det är ett nödvändigt villkor för en hållbar utveckling, skriver Gunilla Carlsson och Ulrika Karlsson. 

Förra veckan samlades 50 000 personer i Rio de Janeiro för att delta i Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling. En hållbar utveckling kan bara ske om människor får bestämma över sitt eget liv, sin kropp och sin sexualitet.

Var och en måste få avgöra hur många barn de vill ha och kunna skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. Därför kämpade Sveriges delegation till Rio+20 för att sexuella och reproduktiva rättigheter skulle komma med i den slutförhandlade texten.

Över en och en halv miljard unga människor är redan eller kommer snart bli sexuellt aktiva. Det ligger en stor utmaning i att möta den enorma efterfrågeökningen på sexualundervisning, preventivmedel, säkra aborter och barnmorskor i framtiden.

De närmaste 15 åren beräknas efterfrågan på preventivmedel öka med upp emot 40 procent. Om inte tillgången ökar kommer många miljoner oönskade graviditeter att leda till mödradödlighet eller osäkra aborter som riskerar hälsa och liv.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling.

Varje år blir 75 miljoner kvinnor gravida mot sin vilja. 2,7 miljoner personer smittas av HIV. Över 200 miljoner kvinnor har inte tillgång till preventivmedel. Det saknas 350 000 barnmorskor i världen. Det här är långt ifrån hållbart.

Mödradödlighet och brist på sjukvård är både resultat av och orsak till fattigdom. Enligt UNFPA, FN:s befolkningsfond, förlorar mer än en miljon barn sina mammor i mödradödlighet varje år. Barnen, oftast flickor, tvingas avbryta sin skolgång för att ersätta modern i hushållsarbetet och för att se efter de yngre syskonen.

De riskerar också att tidigt giftas bort. En ond spiral av bristande jämställdhet förstärks.

De faktorer som styr över SRHR i utvecklingsländer är relativt enkla att åtgärda och kostar inte särskilt mycket pengar. Erfarenheter visar att länder som har usel statistik inom SRHR kan rycka upp sig och rädda tiotusentals liv, även med små resurser.

Satsningar på SRHR är kostnadseffektiva och ger snabbt effekt. Det som krävs mest av allt är en attitydförändring.

Med denna verklighet för världens kvinnor är detta en av Sveriges viktigaste prioriteringar. Med vårt bidrag på 445 miljoner kronor är vi i år den enskilt störste finansiären av FN:s befolkningsfond UNFPA.

Vi avsätter 250 miljoner kronor för ökad tillgång till preventivmedel och cirka 3 miljarder kronor per år för arbetet med att uppnå FN:s millenniemål 4 och 5 om minskad barnadödlighet och förbättrad mödrahälsa.

Tyvärr innehöll inte sluttexten från Rio+20 de ställningstaganden för sexuella och reproduktiva rättigheter som Sverige ville ha och kämpade för. Detta är verkligen en besvikelse men vi kommer inte att ge upp våra ansträngningar.

Människor ska ha möjlighet att själva bestämma över sin kropp och göra sina egna livsval. Det är avgörande för att bryta fattigdomen i utvecklingsländer och för att uppnå en hållbar utveckling.

Sverige är en stark och tydlig röst för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och för jämställdhet. Det var vi på FN-konferensen i Rio de Janeiro och det kommer vi att vara även framöver.

Gunilla Carlsson
biståndsminister (M)

Ulrika Karlsson
riksdagsledamot (M) och ordförande i riksdagens SRHR-grupp

 

UNT 29/6 2012

http://www.unt.se/debatt/rio-20-blev-en-besvikelse-1783591.aspx

Annonser

Read Full Post »

Igår tillkännagav regeringen ett välkommet steg i kampen för en mer humanare flyktingpolitik.
De personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) ska få laglig rätt till vård.

För snart 8 år sedan motionerade jag i Sveriges Riksdag om vikten av en human flyktingpolitik. Jag motionerade om att ”gömda” och ”papperslösa” ska ha rätt till såväl skolgång som sjukvård. I motionen anförde jag att det är oacceptabelt att gömda barn av rädsla inte törs gå till skolan och inte törs uppsöka sjukvården på grund av risken för att polisen ska göra ett ingripande. Fantastiskt nog bifölls min motion, vilket ledde till att frågan utreddes.

I mars 2011 ingick regeringen en ramöverenskommelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Det var ett viktigt steg och gårdagens tillkännagivande är ännu ett viktigt steg för en mer human flyktingpolitik. Efter ramöverkommelsen kan fler familjer återförenas, papperslösa barn ges rätt till skolgång och en fjärde Migrationsdomstol har lett till kortare handläggningstider. Efter gårdagens presskonferens har vi kommit ännu en bit på vägen mot en flyktingpolitik som är än mer human, solidarisk och generös.

Det återstår mycket att göra och jag skulle gärna se att nästa punkt på dagordningen blir att ta bort förbudet för asylsökande att arbeta under asylprocessen. Att söka undantag från förbudet att arbeta leder fel och sänder fel signaler. Bättre vore att alla gavs rätt att arbeta under asylprocessen. Det skulle vara såväl humant som stärka arbetslinjen. Möjligheten att arbeta skulle bryta den maktlöshet och apati som präglar många asylsökandes liv under asylprocessen.

Jag gläds åt gårdagens besked och välkomnar fler migrationsreformer inom en nära framtid.

Regeringens presskonferens

Min motion från riksdagsåret 2004/2005

Read Full Post »

I dag besökte jag friskolan Potentia Education i Bålsta tillsammans med Karl-Henrik Nanning (vice ordförande i skolnämnden i Håbo kommun).

Potentia Education startades av fyra engagerade kvinnor som tidigare arbetade i den kommunala skolan. Likt många andra friskolentreprenörer vittnar de om att den kommunala skolan var stor och anonym, med liten möjlighet att styra över sitt arbete eller påverka skolan.

Potentia har i dag över 140 elever, ca 20 i varje årskurs. Många elever står på kö för att få börja på skolan. En skola som har fina resultat och ett blandat elevunderlag. Entreprenörskap står på schemat och för några månader sedan var elever och lärare inbjudna till Näringsdepartementet för att berätta om skolan.

För att uppnå sina resultat har skolan satsat på delaktighet kombinerat med struktur, tydliga regler och ansvarstagande. Skolans inriktning är allmän men lärarna använder moderna utbildningsmetoder och lägger vikt på omvärldskunskap och använder IT som hjälpmedel. Till exempel har skolan köpt in iPads till de äldre eleverna som pedagogiskt redskap i utbildningen. Eleverna är aktiva användare av IT och bloggade bland annat om sin studieresa till Polen för att lära sig mer om Förintelsen.

Från kommunen har stödet till skolan varit bristfällig i flera fall. Kommunen undanhåller information och strular med schemaläggningen av lokaler som sim- och idrottshallar. Gymnasieskolan bjuder inte in Potentias niondeklassare till besök och byte av skola i kommunen har försvårats avsevärt sedan de infört att byte endast får ske vid en viss tidpunkt på året. Karl-Henrik Nanning, som var med på besöket, erbjöd sin hjälp med att lyfta frågorna och poängterade att kommunens uppgift är att se till att alla barn får en bra skolgång oavsett vem som driver skolan i fråga.

När jag besöker friskolor i länet slår det mig ofta att det som gör dem framgångsrika är deras kontakt med eleverna. Deras engagemang där lärare och elever har en bra relation med ömsesidig respekt inspirerar. Det som kännetecknar en framgångsrik skola är de entreprenörer som passionerat brinner för sin arbetsplats och sätter eleverna i centrum.

De skol- och vårdentreprenörer som jag har träffat har ett fantastiskt och engagerat intresse av sina elevers och kunders bästa. Ofta är det vardagshjältar som lämnat den offentliga sektorn för att man ville erbjuda ett bättre alternativ. I det här fallet verkar Håbo kommuns invånare vara väldigt glada över att det finns alternativ.

Bild

Ägarna av Potentia Education (från vänster); Lovisa Westerlund, Maria Humla, Kicki Lundin och Marie Tulesjö

Read Full Post »