Flöden:
Inlägg
Kommentarer

 Bild

Jag vill rikta ett stort tack till poliserna i Enköping/Håbo för deras engagemang och vilja att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. TACK! Här på bilden poliserna Robert, Ludvig, Richard och Ida.

 Bild

Poliserna i området Enköping/Håbo i Uppsala län bjöd mig och min politiske sekreterare Adam Rydström på en givande och intressant dag och kväll när vi besökte närpolisområdet en typisk vardag i april. I Enköpings kommun och Håbo kommun bor sammanlagt ca 60 000 invånare. Här finns 49 poliser och 7 civilanställda.

Det var glädjande att i verkligheten se och höra hur mycket enklare och snabbare deras arbete blivit med Pust-dator. Samtidigt som jag återigen noterar att det återstår en del att önska vad gäller smidiga och användarvänliga datasystem.

Jag brukar ofta vara ute med poliser för att följa deras vardag, vilket alltid är intressant och lärorikt. Denna gång hade jag ett klart syfte med mitt besök. Jag ville följa några av länets mest effektiva poliser i sin vardag. Apropå diskussionen om den s.k. ”pinn-jakten” ville jag träffa de poliser som har många blås och en stor andel uppklarade brott, med fokus på mängdbrott.

Mängdbrott – som stöld, inbrott, skadegörelse, misshandelsbrott, bedrägeri och andra vanliga brott – drabbar människor i vardagen. De orsakar ofta lidande, otrygghet och ekonomisk skada för de brottsoffer som drabbas. Ofta begås brotten av livsstilskriminella. Trots det ligger handläggningstiderna och uppklarandeandelen av mängdbrotten generellt sett i landet på en allt för låg nivå. Därför är det intressant när poliserna i Enköping/Håbo med sina erfarenheter berättar om det ansvar varje enskild polis har i deras närpolisområde, hur de skyndsamt handlägger ärendena och hur de har begränsat antalet överlämnanden inom polismyndigheten. 

Poliserna i Enköping/Håbo arbetar också proaktivt och uppsökande. De gör allt annat än väntar på larm. Jag är övertygad om att detta arbetssätt innebär att samtidigt som de har många s.k. pinnar, många uppklarade brott också i allra högsta grad arbetar förebyggande.

Målet för moderaterna och Alliansen är att färre mängdbrott begås, att fler brott klaras upp och att antalet lagförda misstankar ökar. I det arbetet skickade poliserna med mig goda förslag, idéer och råd till riksdagen och polisstyrelsen. Förutom sitt eget arbetssätt skickade de bl.a. med mig att vi bör se över möjligheten att hålla häktningsförhandling och huvudförhandling vid ett och samma tillfälle.

Skriver idag i UNT tillsammans med riksdagskollegorna i Alliansen, Uppsala län.

Fler bostäder till Uppsala – Debatt – UNT.se.

Är i Kampala, Uganda, där jag representerar riksdagen i den Svenska delegationen vid IPU’s (inter-parliamentary union) 126:e församling.
 
IPU är parlamentens globala organisation, som bla arbetar för stärkt demokrati, parlamentarism, mänskliga fri- och rättigheter, samt att öka kvinnors deltagande i politiken. Här i Kampala är parlamentariker från 161 av världens parlament samlade för att diskutera viktiga frågor, bland annat vikten av att bekämpa mödradödlighet.
 
Jag har hållit anförande inför IPU församlingen och fått starkt stöd för Sveriges förslag om 1) vikten av att öka tillgången till barnmorskor, 2) vikten av sexualundervisning, samt 3) vikten av att tillgången till preventivmedel förbättras. Vårt fjärde förslag om 4) vikten av legala, säkra och fria aborter har mött starkt stöd från vissa parlamentariker, och direkt motstånd från andra. Debatten fortsätter!
 
Jag har valts in i den redaktionskommitté som ska arbeta fram den slutgiltiga resolutionstexten som läggs fram inför IPU församlingen för antagande. Där kommer jag fortsätta att driva Sveriges synpunkter.
 
Se mitt anförande här nedan:

Third Standing Committee: Speech by Ms Ulrika Karlsson

Mr Chair

I would like to take this opportunity to underline the horrific fact that every day approximately 1000 women and girls die from causes related to pregnancy and childbirth. That adds up to about 360 000 deaths each year.

It is a shame that pregnancy, birth and newborn kills 20 000 human beings every day. This is a higher figure than Tuberculosis, Malaria and HIV/Aids combined.

But still 30 times more resources are allocated to combat Tuberculosis, Malaria and HIV/Aids than the resources to combat Maternal Mortality. Why is it so?

Every minute one woman dies, while giving birth.

These deaths could have been prevented with adequate prenatal care and using trained personnel during childbirth, especially midwives. If the right to contraception and the right to safe and free abortion was a reality then thousands and thousands of lives could be saved.

Unfortunately some of the efforts to prevent maternal mortality in the world are controversial and uncomfortable in many countries. Too often religion, tradition and culture are used to limit and restrict the rights of women.

I would like to thank the rapporteurs for the well drafted resolution. It is now our job to fill in what is missing.

Swedenhas submitted several amendments to the preliminary draft resolution. I especially want to underline the following:

In the draft resolution it is recognized that many pregnant women in the developing world are not attended to by a skilled health professional, and here we need to point out the importance of midwifes. Midwifes are in short supply in many developing countries and there is an urgent need, particularly in countries with high rates of maternal mortality, to give assistance to recruit, train and support professional midwifes. At least 350 000 midwifes are missing in the world. Therefore I am very thankful for the support submitted by the Meeting of Women Parliamentarians concerning the Swedish amendments on this matter.

Also we need to act on the lack of access to quality sexual and reproductive health services, including lack of access to contraceptives and realize that this is a major factor contributing to maternal mortality. I am also thankful for the support by the Meeting of Women Parliamentarians on the need for access to contraceptives and the need to ensure sex education.

We parliamentarians most work for sexual education for all young people – that is age-appropriate and gender sensitive.

We also have to note that unsafe abortions account for 13 percent of the total maternal mortality. To save lives of young girls and women we parliamentarians must work for decriminalization in countries where abortion is illegal. And we have to make sure that the abortions are safe.

In the efforts to improve maternal, political leadership is essential. We parliamentarians must step up and live up to the mandate given by the people. We are obligated to act and to prioritize protection of the lives of women and children. This is the core of human rights.

We live in a time when there are generally better options available – even in many developing countries – than to give birth under unacceptable and dangerous circumstances.

Dear Colleagues, during my speech 2 more women have died. We are all parliamentarians. We do have the power. We can change. It is our obligation. And it is time for change now.

Thank you for your attention!

I dag besökte jag och kommunstyrelsens ordförande Anna Wiklund närpolisen i Enköping. Där träffade vi polischefen Jan Håkansson som berättade om verksamheten. Närpolisen i Enköping har även hand om Håbo och halva Heby kommun.
Jan berättade för oss om fördelarna med trafikkkontroller ur ett samhällsperspektiv. Trafikkontroller ses av många trafikanter som något störande, men för polisen är kontrollerna ett mycket effektivt sätt att gripa kriminella människor som är på väg till eller från en brottsplats. Polisen kan inte vara överallt samtidigt och därför är det svårt att gripa brottslingar på bar gärning.
Inbrottsligor som har stöldgods eller verktyg i bilen grips därför ofta i trafikkontroller. Även narkotika påträffas nästan dagligen i samband med att bilar stoppas för kontroll. Förra året kunde närpolisen i Enköping registrera över 900 narkotikabrott, vilket är fler än nästan alla andra närpolisdistrikt i landet. Trafikkontroller leder på så sätt till ett tryggare samhälle och färre brott.

Vi hann även beröra ungdomsbrottsligheten som har plågat Enköping i omgångar. Jan berättade att polisens mål är att tillsammans med andra aktörer splittra de gäng som står för majoriteten av brotten.
I en liten kommun som Enköping så kan ett gängs framfart dra upp brottsstatistiken rejält och det är därför viktigt att agera tidigt och bestämt.

Anna Wiklund har tillsammans med bland annat polisen varit med och tagit fram en gemensam handlingsplan för brottsförebyggande arbete. Utöver polis och kommunens förvaltningar arbetar en rad aktörer för att minska otryggheten och brottsligheten bland ungdomar. Anna Wiklunds engagemang för kommunens ungdomar borde vara en inspirationskälla för andra kommunpolitiker i landet.

Vi fick även en hel del intressanta medskick från polisen som vi kommer att återkomma till! Följ denna blogg för uppföljning.

I dag besökte arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, lokala moderatpolitiker och jag det sociala företaget Solrosen Secondhand & Café. Vi började med att fika på caféet och höra verksamhetschefen Eva Dahlén Persson berätta om hur allting startade. Det började med 2 personal och en anställd år 2009. I dag har Solrosen 8 anställda, 30-35 deltagare och 25 volontärer. Solrosen är en mötesplats i Östervåla där secondhand-älskare kan ägna timmar åt att handla och fika.

Avgörande i början var RESA -projektet, som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, där Arbetsförmedlingen upphandlat ”sysselsättningsverksamhet med rehabiliterande inslag för personer med nedsatt arbetsförmåga”. Samarbetet med Arbetsförmedlingen på orten var och är fortsatt viktigt vilket även Björn Eriksson, sektionschef för Arbetsförmedlingen i Heby, instämde i.

Efter fikat pratade vi med de anställda. De visade oss sitt arbete och vi imponerades. Flera berättade öppenhjärtligt om sin unika resa från flerårigt ofrivilligt utanförskap tillbaka till arbetslivet. Jag berörs av berättelser om vägen från 15 års utanförskap till att idag ha en arbetsplats att gå till. Det är först i mötet med berörda personer som det blir uppenbart hur viktigt det är med arbetskamrater, arbetsplats, semester och arbetsinkomst för välbefinnandet och självkänslan. Flera vittnade om hur bra de idag mår av att ha en arbetsplats att gå till. Motivationen, gemenskapen och arbetsglädjen var hög.

Hillevi, medarbetarna Johnny och Henrik och jag poserar framför kameran.  Fantastiskt möte med dem och deras kollegor som vittnar om att de efter 5-15 års utanförskap hittat en väg in på arbetsmarknaden.


Hillevi Engström bakom kassan med en anställd på Solrosen

Efter Solrosen var det dags för lunch på omsorgsboendet Tallgården i Östervåla. Tallgården är är kända för att ha ett av Sveriges fem bästa kök och maten gjorde verkligen ingen besviken denna gång heller.

Kärt återseende- Jag hälsar på gamla bekanta. Förra gången åt vi minst lika god mat tillsammans som köket idag bjöd på.

Jag vill passa på att tacka alla deltagare som förgyllde denna dag. Ett stort tack till Eva Dahlén Persson och alla medarbetare på Solrosen! Tack också till moderata Heby politikern Margareta Gadde Jennische som organiserade dagen och vår arbetsmarknadsminister Hillevi Engström som tackade ja till inbjudan att besöka Östervåla.

Jag har bjudit in arbetsmarknadsminister Hillevi Engström till Uppsala län. Imorgon besöker vi tillsammans med lokala moderatpolitiker i Heby kommun det sociala företaget Solrosen och Tallgårdens vård- och omsorgsboende i Östervåla.

Solrosen Café & Secondhand är ett socialt företag som erbjuder arbetstillfällen till människor som kan och vill arbeta, men som ändå har svårt att få ett arbete. Förra gången jag besökte Solrosen träffade jag lycklig kille som efter många års utanförskap arbetade sin första dag som fast anställd.

En solskenshistoria som visar att Sociala företag de facto bryter långvariga utanförskap genom att skapa arbetstillfällen för människor som står längst från arbetsmarknaden. 

Idag lever en halv miljon svenskar med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Hälften av dem står utanför arbetsmarknaden. Av dessa gör hälften bedömningen att de skulle kunna arbeta om tex arbetsuppgifter, arbetstempo, arbetstid och hjälpmedel anpassades. Vi behöver en arbetsmarknad där alla får plats och ingen lämnas utanför. En arbetsmarknad där alla ska kunna delta utifrån sin egen förmåga och sina möjligheter. Sverige behöver utformas så att människor med funktionsnedsättningar, oavsett ålder och bakgrund, blir fullt delaktiga i samhället. Här är sociala företag ett exempel på ett lyckat sätt för att bryta långa oönskade utanförskap.

Solrosen grundades 2009 och har i dag 8 anställda och 30 personer som genomgår arbetsträning. Arbetsgemenskapen präglas av tillit, delaktighet och anpassning till individens förutsättningar.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.