Verksamhetsbesök i Knivsta

I måndags var jag tillsammans med kommunalrådet Göran Nilsson på studiebesök i Knivsta. Vi började med att besöka Nikkarit som är experter på listning. De monterar lister i fastigheter med egenutvecklade maskiner och metoder. Entreprenören Anssi Halme som ursprungligen kommer från läkemedelsindustrin byggde upp verksamheten. Valet av Knivsta berodde helt enkelt på att han bodde där. Närheten till Stockholm, Uppsala och resten av Mälardalen var också ett plus och i dag genomför Nikkarit arbeten i hela landet.

Anssi berättade att den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 varit avgörande för Nikkarit. Eftersom det inte finns någon bra gymnasieutbildining för listning så lär Nikkarit upp arbetsstyrkan. Därför är det extra viktigt att kostnaden för den anställde är subventionerad i början av anställningen. Killarna som arbetar på Nikkarit är i regel idrottare och arbetar snabbt och med stor yrkesstolthet. Enligt Anssi slipper Nikkarits kunder många av de problem som ofta präglar byggentreprenader såsom förseningar och bristande arbetsmoral. I dag är antalet anställda 24 stycken och målsättningen är att ha 50 anställda år 2014.

Anssi berättade även om de utmaningar som småföretagare står inför såsom konjunktursvängningar som medför att man kanske behöver permittera för att sen återanställa. Där skulle det kunna vara på sin plats att se över en slags statlig permitteringslön på samma sätt som Finland har löst problemet. Även kostnaderna för självförvållad sjukfrånvaro belastar småföretag hårt och man bör se över hur försäkringssystemet ser ut i dag.

 

Sågdemonstration på Nikkarit

 

Ett hundratal meter från Nikkarit låg den Montessori-inspirerade förskolan Ballongen. Där träffade vi föreståndaren Marie Eldh som stolt berättade om verksamheten. Ballongen är ett föräldrakooperativ med aktiva föräldrar som har daglig kontakt med de anställda och stor delaktighet i driften av förskolan. I dagsläget är 37 barn inskrivna på förskolan och kommunen sköter intagningen.
Personalomsättningen var mycket låg och engagemanget bland personalen var mycket högt. Montessoripedagogiken är ett intressant alternativ till den ”vanliga” pedagogiken och det är kul att se  mångfalden av alternativ i länets barnomsorg.

 

Jag och Göran Nilsson (M) utforskar vår kreativa sida

Hallå där Ulrika Karlsson…

…som anordnade ett välbesökt seminarium i riksdagen med några av Sveriges främsta experter på ensamagerande terrorister.

http://www.moderat.se/web/Halla_dar_Ulrika_Karlsson_1.aspx

Vad var det som fick dig att ta initiativet till ett seminarium om ”ensamvargar”? - Syftet med seminariet var att knyta ihop kunskaper som finns inom politiken, juridiken, akademin och praktiken. Jag ansvarar för frågor som rör kampen mot terrorism inom Moderaterna i justitieutskottet. Seminariet var ett steg på vägen i utvecklingen av politiken inom Nya Moderaterna. En rad terrordåd i Sverige, Norge och andra länder har visat på hur svårt det är att upptäcka, identifiera och förebygga attentat av ensamagerande terrorister. Ensamvargar är en utmaning för hela rättssamhället och där behöver vi inom politiken lyssna på experterna.

Berätta lite om vad som togs upp på seminariet - Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet och expert på politisk och religiös extremism, pratade om ensamvargar och autonoma celler i ett historiskt perspektiv. Hon poängterade att målet för ensamvargar är att kampen ska leda till en utopi, de vill bli ihågkomna och ändra historiens gång. De önskar få andra likasinnade att begå liknande attentat. De ser sig själva som motståndsmän och organiserar sig så att de inte syns. Utmaningen ligger framförallt i att ensamvargar är mycket svåra att upptäcka.

Anders Danielsson, generaldirektör för Säkerhetspolisen, pratade om Säkerhetspolisens perspektiv på ensamvargar. Han slog fast att alla har rätt att ha vilka åsikter man vill, de som Säkerhetspolisen är intresserade av är de med våldsbejakande tendenser. Han menade att fler delar av samhället måste fånga in de som befinner sig i de radikala miljöerna. Det politiska och mediala trycket är ofta stort på den senaste händelsen och betonade att hur mycket vi än förbereder oss kan någon alltid slå till på ett sätt vi i förhand inte kunnat tänka oss.

Lisa Kaati, doktor i datavetenskap och forskare på FOI och Uppsala universitet, samt expert på analystekniker och metoder för underrättelsearbete, sociala nätverk, planigenkänning och informationsfusion, pratade om analysstöd för att upptäcka ensamagerande terrorister. Hon berättade om metoderna för datainsamling och analys. För att kunna hitta rätt signaler i ett hav av data måste man använda flera analysmodeller. Att fånga relevant information på Internet är komplicerat ur både operationellt och strategiskt hänseende. Hon menade att det inte handlar om att övervaka alla på Internet, utan istället handlar det om att övervaka när det föreligger misstanke. Datorerna är bara ett hjälpmedel för oss människor som måste göra analysen av data.

Bo Wennström, professor i juridik och föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, pratade om de rättsliga aspekterna på ensamvargar. Han betonade att vi idag i stort har de rättsliga instrument som vi behöver för att effektivt kunna bekämpa ensamvargar. Samtidigt har den nya tekniken skapat en del gråzoner inom juridiken som behöver hanteras. Vidare menade han att den allmänna uppfattningen av begreppet integritet är i förändring från att ha varit inriktat på anonymitet och värdighet till att också omfatta rätten att uttrycka sig. Han underströk också vikten av att politikerna tar kontroll över kriminalpolitiken.

Vad är du mest nöjd med, så här i efterhand?

-Jag är stolt att seminariet drog en stor och kompetent publik. Det är inte varje dag som 80 av Sveriges främsta experter inom ett sakområde samlas i ett och samma rum i riksdagens lokaler.  Seminariet pekar på ett allvarligt samhällsproblem, och det är viktigt att lyssna på de som har kunskap.

Seminariet ligger uppe på SVT Play: del 1 del 2

Foto: Emilia Öije

Seminariet om ensamvargar drog stor publik!

Igår anordnade jag ett seminarie om ensamagerande terrorister, så kallade ensamvargar i riksdagens första kammarsal.  Det var ett väldigt lyckat seminarium och deltagarna var oerhört meriterade. Riksdagsledamöter satt sida vid sida med kriminalkommissarier,rikspolisstyrelsen, SÄPO och akademiker. Talarna var landets främsta experter på sina respektive områden och berättade om sina erfarenheter och slutsatser på ett mycket gripande och pedagogiskt sätt.

Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet och expert på politisk och religiös extremism, pratade om ensamvargar och autonoma celler i ett historiskt perspektiv. Hon poängterade att målet för ensamvargar är att kampen ska leda till en utopi, de vill bli ihågkomna och ändra historiens gång. De önskar få andra likasinnade att begå liknande attentat. De ser sig själva som motståndsmän och organiserar sig så att de inte syns. Utmaningen ligger framförallt i att ensamvargar är mycket svåra att upptäcka.

Anders Danielsson, generaldirektör för Säkerhetspolisen, pratade om Säkerhetspolisens perspektiv på ensamvargar. Han slog fast att alla har rätt att ha vilka åsikter man vill, de som Säkerhetspolisen är intresserade av är de med våldsbejakande tendenser. Han menade att fler delar av samhället måste fånga in de som befinner sig i de radikala miljöerna. Det politiska och mediala trycket är ofta stort på den senaste händelsen och betonade att hur mycket vi än förbereder oss kan någon alltid slå till på ett sätt vi i förhand inte kunnat tänka oss.

Lisa Kaati, doktor i datavetenskap och forskare på FOI och Uppsala universitet, samt expert på analystekniker och metoder för underrättelsearbete, sociala nätverk, planigenkänning och informationsfusion, pratade om analysstöd för att upptäcka ensamagerande terrorister. Hon berättade om metoderna för datainsamling och analys. För att kunna hitta rätt signaler i ett hav av data måste man använda flera analysmodeller. Att fånga relevant information på Internet är komplicerat ur både operationellt och strategiskt hänseende. Hon menade att det inte handlar om att övervaka alla på Internet, utan istället handlar det om att övervaka när det föreligger misstanke. Datorerna är bara ett hjälpmedel för oss människor som måste göra analysen av data.

Bo Wennström, professor i juridik och föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, pratade om de rättsliga aspekterna på ensamvargar. Han betonade att vi idag i stort har de rättsliga instrument som vi behöver för att effektivt kunna bekämpa ensamvargar. Samtidigt har den nya tekniken skapat en del gråzoner inom juridiken som behöver hanteras. Vidare menade han att den allmänna uppfattningen av begreppet integritet är i förändring från att ha varit inriktat på anonymitet och värdighet till att också omfatta rätten att uttrycka sig. Han underströk också vikten av att politikerna tar kontroll över kriminalpolitiken.

Efter att de drygt 90 personerna i publiken getts tillfälle att kommentera och ställa frågor, frågade moderatorn jag om talarna hade några medskick till riksdagspolitikerna. Jag fick bland annat svar från Helene Lööw som betonade vikten av kontinuitet inom terrorbekämpningen. Idag tillförs resurser efter våldsdåd, för att därefter tas bort. Hon påpekade att det förebyggande arbetet gäller även när det inte är kris och att man kan påverka i de perioder ingenting händer.

För att se seminariet på SVT Play kan ni klicka på länken nedan:

Ensamvargar del 1
Ensamvargar del 2

Jag anordnar seminarium om ensamagerande terrorister onsdag 14/12

Seminarium om Ensamvargar – hur kan vi stoppa framtida Breivikar?

 

Händelserna i Norge har satt fokus på ensamma gärningsmän som Anders Breivik. De är ensamvargar som inte är delaktiga eller tar order från någon organisation eller kyrka. Vanligtvis delar ensamvargs-terrorister en ideologi eller filosofi med andra extremistgrupper, men kommunicerar inte med grupperna de identifierar sig med. Medan ensamvargens handlingar visserligen kan motiveras av gruppens mål så är planeringen och genomförandet helt och hållet ensamvargens verk. Ofta kan ensamvargar agera helt utan någon kontakt med andra extremistgrupper vilket gör det svårt för polismyndigheter att kartlägga dem, jämfört med vanliga terrorister.

För att bättre förstå ensamvargarna och vilka utmaningar som ställs på rättsväsende, polis och samhället i stort har vi bjudit in olika företrädare från SÄPO, FOI och Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet.

Plats: Första Kammarsalen, Riksgatan 2, Riksdagen.
Datum: 14 december
Anmäl ditt deltagande senast 12 december till: adam.rydstrom@riksdagen.se

Program och medverkande

09:00-09:10    Introduktion

Ulrika Karlsson (M), ledamot i justitieutskottet

09:10-09:40    Ensamvargar och autonoma celler i ett historiskt perspektiv

Helene Lööw: Docent i Historia, biträdande föreståndare för Centrum för
polisforskning vid Uppsala universitet. Forskningsområden: politisk och religiös extremism och samhällets motreaktion. Arbetar för närvarande med EU projektet GODIAC  som drivs av Rikspolisstyrelsen och där Uppsala universitet medverkar.

09:40-10:10    Säkerhetspolisens perspektiv på ensamvargar

Anders Danielsson, generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen sedan juni 2007. Dessförinnan länspolismästare i Skåne mellan åren 2002 och 2007.
Arbetat inom rättsväsendet sedan 1980. Jurist med tingsmeritering i Malmö och Uppsala.

10:10-10:30    Kort paus med kaffe

10:30-11:00        Analysstöd för att upptäcka ensamagerande terrorister

Lisa Kaati, Doktor i datavetenskap och forskare på FOI och Uppsala universitet. Kompetensgruppsledare för gruppen Kunskapshantering och beslutsstöd på FOI. Forskningsområden: analystekniker och metoder för underrättelsearbete, sociala nätverk, planigenkänning och informationsfusion.

11:00-11:30   Rättsliga aspekter på ensamvargar

Bo Wennström, professor i juridik och föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet.

11:30-12:00   Panelsamtal om ensamvargar och frågestund

Ovan deltagare + moderator

Välkommen!

Ulrika Karlsson (M), ledamot i justitieutskottet

Företagsbesök i Heby kommun

Igår var jag på verksamhetsbesök i Heby kommun för att träffa duktiga entreprenörer i västra delen av länet.
Vi började på Vittinge tegelbruk som ett av få tegelbruk som fortfarande är verksamma i landet. Tegelbruket grundades redan på 1870-talet då det var vanligt att lantgårdar hade tegelproduktion för eget behov. Nu sysselsätter tegelbruket över 30 anställda och har skift 6 till 7 dagar i veckan. Marknadsandelen på taktegel ligger på 80 procent i Sverige och de producerar uppåt 13 miljoner plattor per år.
Jag och partikamraterna från Heby, David Olsson och Margaretha Gadde-Jennische fick en rundtur på fabriken av Mats Jönsson, som med välförtjänt stolthet berättade om produktionsprocessen. Mats berättade att fabriken återanvänder värmen från torkugnarna så gott det går men att tegelbruket skulle, om möjlighet gavs, kunna skapa fjärrvärme till Vittinge och Morgongåva. Denna återvinning av spillvärme har stor potential att ge fjärrvärme och elekricitet även i andra energikrävande industrier i hela landet.
Mats berättade även att han upplever att kommunen stöttar bruket och hur tillgången av samarbetet med markägare i trakten är en förutsättning för framtidens produktion.

På Vittinge tegelbruk med Mats Jönsson (i reflexjacka) och kommunpolitikern David Olsson (M).

Innan lunch hann vi även med att besöka Christer Lindh som inom närmaste månaden öppnar logistikcentret Heby Park AB.
Christer har arbetat för multinationella logistikföretag i många år och inspirerad av Adlibris framgångar i Heby kommun lanserar han ett nytt logistikkoncept i Morgongåva. Förutom att lagra och leverera mindre försändelser kommer Heby Park erbjuda e-handel, postorder och tilläggstjänster såsom ekonomi, redovisning, emballage och betallösningar. Målet är att bli ett av de största logistikcentrumen inom några år och sysselsätta ett 50-tal personer. En del av arbetskraften kommer förhoppningsvis att utgöras av erfarna medarbetare som arbetade för utflyttade Förlagssystem.
Att duktiga entreprenörer som Christer sätter Heby kommun på kartan är otroligt roligt att se och vi önskar honom all framgång.

Efter lunch åkte vi till Norrbro, väster om Heby samhälle där vi träffade Bo Andersson som driver Hebykräftan. Med på besöket var förutom Margaretha  också kommunala moderaterna Mats Jennische och Rickert Olzon.
Bo Andersson är något av en mångsysslare som personifierar entreprenörsskap. En av hans mest intressanta projekt är Hebykräftan som går ut på att odla flodkräftor i dammar på hans mark. Flodkräftan är den enda sötvattenlevande storkräftan som förekommer naturligt i Sverige. Den antas ha invandrat till Sverige för 10 000 år sedan men har det senaste århundratet närapå utrotats av kräftpesten. Kräftpestens spridning beror till stor del på Signalkräftan som introducerades i svenska vatten på 60-talet. Hebykräftan odlar flodkräftor för utsättning i vattendrag för att bevara stammen för framtiden. Bo Anderssons engagemang för bevarandet av ett svenskt kulturrarv var inspirerande och visar på att drivkraften för företagare inte bara handlar om pengar utom också om andra värden.

Handslag för flodkräftan med företagaren Bo Andersson, tillsammans med de moderata kommunpolitikerna Margaretha Gadde-Jennische, Mats Jennische och Rickert Olzon.

Jag har gjort åtskilliga företagsbesök genom åren och ofta slagits av drivkrafterna som får entreprenörer att arbeta hårt för att uppnå sina drömmar. Vi får aldrig glömma att företagarna är förutsättningen för Uppsalas och Sveriges välfärd och även en förutsättning för att otaliga andra värden bibehålles.

Inspirerande besök på äldreboenden i Knivsta

 

I dag var jag och kommunalrådet Göran Nilsson i Knivsta kommun och besökte deras nyöppnade ålderdomshem Vilhelms gård och Estrids gård. De är äldreboenden som byggt med de boende i åtanke och man har försökt att få bort känslan av institution och försökt få boendet att präglas av hemtrevlighet och aktivitetsfylld tillvaro. Wilhelms gård drivs av det privata bolaget Förenade Care AB medan Estrids gård drivs helt av Knivsta kommun. Om man bortser från skillnaderna i vem som driver verksamheten så är likheterna mellan husen slående.

Kunderna, som de boende kallas, bor i spatiösa, moderna lägenheter med stora gemensamma utrymmen. Det lagas mat på varje våning och lukten av nylagat och nybakt fyller korridorerna. För många av de äldre är matens kvalitet och näringsinnehåll extra viktig och därför lagas maten på bra råvaror utan halvfabrikat. Jag pratade med flera av kockarna och deras engagemang och entusiasm gick inte att ta miste på. Ibland är de äldre också med och lagar mat och det finns till och med ett särskilt rehabiliteringskök som används som ett stimulansverktyg i behandlingen. Den goda maten har också medfört att den viktminskning som många äldre erfar efter en tid på äldreboende inte händer så ofta i Knivsta, snarare sker det motsatta.

Jag, kocken Daniel och Göran Nilsson (m) kommunalråd, på äldreboendet Estrids Gård i Knivsta kommun.

Sophie som är verksamhetschef på Wilhelms gård berättade hur de hade ökat kvalitén på vården och samtidigt ökat personalens välbefinnande genom att låta sjuksköterkorna arbeta sida vid sida med undersköterskorna i huset. Vården blir bättre av att personalen träffar de med vårdbehov på daglig basis och kompetensen blir högre hos bägge yrkesgrupper. Det blir även lättare för personalen att se om någon mår dåligt en dag och behöver extra uppmärksamhet och resurser. Antalet sjukskrivningar hos personalen minskar och antalet äldre som behöver sjukhusvård är lägre än på andra äldreboenden med liknande förutsättningar.

Jag, Göran Nilsson (M) och  verksamhetschefen Sophie på Wilhelms gård

På Estrids gård utgår all hemtjänstverksamhet i kommunen och även dagverksamheten har förlagts dit. Det finns dessutom även lägenheter för par som vill bo tillsammans på ålderns höst. Både Wilhelms och Estrids gård har fina, landskapsarkitektritade trädgårdar där sommaren kan nyttjas maximalt. I kombination med de ljusa lokalerna och den goda maten så är detta äldreboenden för alla sinnen.

Det som är anmärkningsvärt i Knivsta är att byggnadskostnaden för dessa moderna äldreboenden är mycket lågt. Bägge toppmoderna hus byggdes för bara 15000kr per kvadratmeter, vilket i sammanhanget är mycket billigt. När Knivsta upphandlade vården för Wilhelms gård så upphandlade man inte på lägst pris utan på kvalitet för utsatt budget. Detta gjorde att man fick den standard som man önskade för det pris man var beredd att betala. Visserligen är Knivsta en ung tillväxtkommun men har samtidigt inte förutsättningar som höginkomstkommuner som Danderyd. Flera kommuner är intresserade att lära sig hur de lyckats få så bra äldrevård med de förutsättningar de har. Det Knivsta bevisar är att det med en god kommunledning och rätt upphandlingskrav och styrning går att få en mycket bra kvalitet på äldrevården.

Speech on MDG 5 to reduce maternal mortality

I have just held my speech at the 125th Assembly of the Inter-Parliamentary Union, in Bern. My speech was held in the Third Standing Committee concerning ”Access to health as a basic right: the role of parliaments in addressing key challenges to securing the health of women and children”.

Many countries talked about the excellent helthcare they have – but still they have too high numbers of deaths related to pregnancy and child birth. I was one of very few who spoke about the right to have qualified health staff, including midwives, the right to sexual education, the right to contraception and the right to safe and free abortion. It seems to be too contraversal and uncomfortable to address the real problem – the lack of human rights. Instead my fellow collegues from 157 countries seem to talk more about their excellent health system than the lack of human rights, every girl and women’s right to their own body and life.

Still I am happy that I got warm applause for my speech. I take that as a proof that many of my colleagues agrees with me. 

I enclose my speech:

 

Mr Chairman

I would like to take this opportunity to underline the horrific fact that every day approximately 1000 women and girls die from causes related to pregnancy and childbirth. That adds up to about 350 000 deaths each year. This is a higher figure than tuberculosis and malaria combined. Most of these deaths are totally unnecessary.

Meassures that would prevent or treat pregnancy related complications have been well known for decades, but is still inaccessible for girls and women living in this world, in the year of 2011.

Every minute one woman dies or is seriously injured, while giving birth.

These deaths could have been prevented with adequate prenatal care and using trained personnel during childbirth, especially midwives. If the right to contraception and the right to safe and free abortion was a reality then thousands and thousands of lives could be saved.

Unfortunately some of the efforts to prevent maternal mortality in the world are controversial and uncomfortable in many countries. Because of this the deaths in connection with pregnancy, childbirth and unsafe abortions kills and cripples women worldwide, particularly in the poorest countries and poorest communities. Too often religion, tradition and culture are used to limit and restrict the rights of women.

In the efforts to improve maternal health many partners must be involved, both internationally and nationally; governments, parliaments, private companies, NGOs, government agencies, universities and individual citizens.

A lot can be done to improve the situation for young people and something must be done. We have to strengthening the rights of young people to have information and sexual education, contraceptives and condoms, and not least right to safe abortion care when they so choose. Many governments and countries are investing in maternity health and family planning; contraception, counselling and safe childbirth for married women.  At the same time early marriage and child birth, lack of information and sexual violence and abuse, are all violations of human rights, discrimination that claim the lives of thousands and thousands of young girls every year. This must change, NOW! 

During my speech 2 more women have died. We are all parliamentarians. We do have the power. We can change. And it is time for change now.

Thank you for your attention,

…men de religiösa samfunden får sitt ändå!

Moderaterna regerar i en allians och ibland måste man göra mer eller mindre smärtsamma eftergifter för att samarbetet ska flyta på. I dessa kristider har Kristdemokraterna fått en ganska stor munsbit av den reformbudget som behövs för att stimulera ekonomin. Här skriver SR om regeringens beslut att öka bidragen till religiösa trossamfund utanför Svenska kyrkan med 20%, från 50 till 60 miljoner kronor per år.

 ”– Vi ser ju värdet som trossamfunden har i det svenska samhället och vi vill ju också tala om att de gör en viktig insats” menar civilminister Stefan Attefall (KD). Men om alla som gör en ”viktig insats” skulle få bidrag så skulle staten gå i konkurs inom kort. Det som dock skulle kunna läsas in mellan raderna är snarare att det religiösa samfund gör är viktigare insatser än de insatser som det sekulära samhället gör.

Pengarna till trossamfunden går genom Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). Alla trossamfund kan dock inte inte räkna med att få bidrag hur som helst. Jehovas Vittnen fick en ansökan avslagen med motiveringen att de inte var ”ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”. Däremot så anses ett samfund berättigat till bidrag trots att man fördömer homosexuella, förbjuder kvinnliga präster och motarbetar laglig abort. Förteckningen över bidragstagande samfund kan vara en pulshöjande läsning för de som vurmar för liberala demokratiska värderingar.

För att rättfärdiga pengaregnet över trossamfunden så ställs Svenska kyrkans förmåner mot de mindre samfundens. Eftersom staten hälper Svenska kyrkan samla in kyrkoavgifterna till en kostnad på 115 miljoner så anses att även mindre samfund borde få ett ökat stöd.

Mitt förslag är ganska enkelt. Dra in stöden till trossamfunden och låt Svenska kyrkan sköta sin egen indrivning av medlemsavgifter/skattemedel. Vips så har vi sparat en sisådär 175 miljoner kronor per år åt skattebetalarna.

Partistyrelsen föreslår att Moderaterna inte ska delta i kyrkoval

Partistyrelsen anser äntligen att tiden är inne för att Svenska Kyrkan att fatta beslut om sina egna angelägenheter och föreslår därför i en proposition till partistämman att Moderaterna inte deltar som nomineringsgrupp till Kyrkomöte och stiftfullmäktige från och med kyrkovalet 2013. Beslut om deltagande i kyrkliga val på lokal nivå föreslås fattas på lokal nivå.

Detta är ett steg som tas med respekt både för de många moderater som har ett kyrkligt engagemang och för det beslut som fattats att skilja kyrkan från staten. Partistyrelsen anser att det är viktigt att de som vill fortsätta att företräda moderata idéer i det kyrkliga arbetet får möjlighet att göra detta, men med en bredare nomineringsgruppsbeteckning som är helt fristående och separerad från Moderaterna.

Det finns egentligen ingen anledning att ha ett valsystem som politiserar kyrkan. Ingen skulle komma på tanken att hålla partipolitiska val i Röda Korset eller Amnesty. Om partistyrelsens förslag röstas igenom kommer Moderaterna än en gång att gå i frontleden för civilsamhället. Jag vill dock påpeka att staten fortfarande särbehandlar kyrkan genom att samla in medlemsavgifterna – vilket särskiljer kyrkan från övriga frivilligorganisationer. Kyrkan har dessutom i praktiken ett begravningsmonopol som också tas från skattsedeln.
Som trossamfund så får kyrkan även en ansenlig summa skattepengar för att driva en verksamhet som i en del fall går i strid med moderata värderingar. 

Varje resa börjar dock med ett steg och jag välkomnar partistyrelsens ställningstagande och hoppas på fortsatt debatt om trossamfundens roll i framtiden.

Alla förtjänar rehabilitering – Debatt – UNT.se

Den 23 sep 2011 skrev Solveig Zander (C) och jag gemensam artikel i UNT

Bland annat skriver vi:
”Arbetsmarknaden har under lång tid brottats med en hög sjukfrånvaro. Orsaken till sjukfrånvaron är ofta psykiska diagnoser och långvarig värk. Socialdemokraterna gjorde under sin regeringstid inte tillräckligt för att hjälpa människor tillbaka till arbete. I stället förpassades allt fler till ett liv i förtidspension.

Med anledning av detta införde Alliansen 2009 en rehabiliteringsgaranti för att ge människor möjlighet att snabbare återgå i arbete och därmed minska förtidspensioneringarna och långa, passiva sjukskrivningar.

Under 2010 har 1900 personer i Uppsala län fått behandling inom rehabiliteringsgarantin. De samhällsekonomiska vinsterna för länet uppskattas till över 250 miljoner kronor och över 7 miljarder för hela landet.”

Alla förtjänar rehabilitering – Debatt – UNT.se.